Släpp kampen mot dig själv – En ny syn på personlig utveckling
Har du också hört mantrat "jobba på dig själv"? Det är ett uttryck som triggar mig. Väldigt mycket faktiskt. Inte för att jag tycker att det är dåligt att försöka få bukt med problem som man skapar i sitt liv - utan för att det oftast leder till en konstant strävan efter att bli bättre, mer perfekt, mer "duktig". Samtidigt som det egentligen bara matar en dålig självbild, en syn på sig själv som otillräcklig och dålig så länge man inte har “fixat” den där saken man kämpar med. Jag tror alltså att självförbättring, istället för att leda till välmående, faktiskt leder oss in i en destruktiv spiral av perfektionism och självkritik.
Jag vill alltså utmana den traditionella synen på personlig utveckling. Jag menar på att verklig förändring inte handlar om att bekämpa oss själva, utan snarare om att sluta kämpa. Det handlar om att möta våra känslor, även de obekväma, och förstå dem som de viktiga budbärare de är.
Känslor – Din inre kompass
Våra känslor är inte fiender som ska tystas eller kontrolleras. Tvärtom. De är en inre kompass som ger oss värdefull information om våra behov och vad som är viktigt för oss. För att bättre förstå hur våra känslor fungerar, kan vi använda oss av den så kallade Trecirkelmodellen som Paul Gilbert har formulerat.
Denna modell beskriver tre grundläggande motivationssystem som styr vårt beteende och våra känslor:
Drivsystemet: Aktiveras när vi söker belöningar, framgång och uppnår mål. Ger oss energi och glädje.
Hotsystemet: Aktiveras när vi upplever hot, faror eller misslyckanden. Leder till känslor som rädsla, ångest och ilska, men även skam.
Trygghetssystemet: Aktiveras när vi känner oss trygga, lugna och omhändertagna. Ger oss känslor av lugn, nöjdhet och samhörighet.
När vi lever i en ständig strävan efter perfektion, kan det drivsystemet bli överaktiverat samtidigt som hotsystemet konstant larmar för att vi inte är tillräckligt bra. Detta skapar en obalans som ofta leder till stark självkritik och en känsla av otillräcklighet.
Perfektionismens rötter och självförbättring som ett hinder
Många av oss bär på gamla mönster, kanske från barndomen, där vi lärt oss att vårt värde är kopplat till prestation. Det klassiska "duktig flicka"-syndromet är ett tydligt exempel. Vi tar till oss budskapet att vi blir älskade och uppskattade när vi är perfekta och presterar bra.
Problemet är att den ständiga strävan efter självförbättring faktiskt förstärker känslor av otillräcklighet och ångest. Istället för att lösa problemen, skapar vi en ond cirkel där vi kämpar mot oss själva i tron att vi måste "fixa" oss. Men vad händer om det inte är något “fel” på dig som ska fixas? Utan att det verkliga problemet är din ständiga självkritik som får dig att tro att du behöver fixas hela tiden?
Möta självkritiken med medkänsla – Stärk ditt trygghetssystem
Jag tycker att det är hjälpsamt att se självkritiken som "rädd del" av dig själv som försöker skydda dig, om än på ett destruktivt sätt. Bli alltså inte självkritisk för att du är självkritisk - se inte självkritiken som en fiende, utan som en rädd del av dig som försöker skydda dig genom att berätta alla fel den tycker att du gör hela tiden. Vad skulle hända om du mötte den rädda delen med medkänsla istället för med kamp?
Att visa dig själv självmedkänsla handlar om att behandla dig själv med samma vänlighet och förståelse som du skulle visa en god vän. När vi gör det, stärker vi vårt trygghetssystem. Ett starkt trygghetssystem hjälper oss att:
Reglera ångest och stress.
Hantera påfrestningar på ett mer konstruktivt sätt.
Känna oss mer lugna, trygga och tillfreds.
Så, istället för att "jobba på dig själv" i den gamla meningen bjuder jag in dig att utforska ett nytt förhållningssätt: Släpp kampen. Möt dig själv med nyfikenhet och medkänsla. I mitt medlemsskap “Kvinnorevolutionen” jobbar vi med detta kommande månad. Vi ses på workshop på torsdag kl 19, och gruppcoachning på torsdag den 9/10 kl 19.
Kostnad? 349 kr/månad. Läs mer här.
Så om du är trött på att sitta fast i självkritik och självförbättring, missa inte det. Dörrarna är öppna. Jag hoppas vi ses på torsdag!
Olivia
